indra73

Har ägnat mycket tid på senaste åt att fundera på det offentliga och privata rummet och på vikten av att få uttrycka sig och ta plats på samma villkor. Läste för typ femte gången Woolfs "A room of one's own" och även om samhället förändrats så finns fortfarande mycket av det som Woolf angriper fortfarande kvar.

Manliga författare är fortfarande normen, kvinnor förväntas fortfarande ta ett större ansvar för hem och familj. Kvinnor förväntas i högre grad lägga sina behov åt sidan medan männen fortfarande kan prioritera sig själva.

Samtidigt finns behovet där. Att bara få vara ensam ibland med sig själv och sina tankar. Att få sneaka iväg utan att behöva tala om vad man ska göra, utan att känns skuldkänslor för att man överger sin familj. Men det är fortfarande år 2007 inte helt okomplicerat...