indra73

men uppdraget heltidslärare, a-lagsansvarig, göra hundra kurser samtidigt som jag jobbar + småbarn + frilandsuppdrag ger mig akut tidsbrist. Å så fejjan såklart, mitt nya favorithäng. C går i 6-års och kan läsa och är klok, och go och ...väldigt mycket sexåring. O är bara världens goaste snart 4-åring som älskar äpple mer än andra och gillar att gå med bar överkropp, en stickad yllemössa samt ett fruktklistermärke i pannan (från äpplet han äter. Vi fixar med lägenheten, planerar att äntligen kunna resa iväg på tuman (till London ev i sommar. Alltid London, jag vet, men jag är anglofil! Imorgon kurs, sedan argumentationsteknik sedan helg igen. Jag återkommer. P.s. om någon av mina vänner förirrat sig in här trots senaste årets öken. Köp gärna februari/marsnumret av tidskriften misstänkt. Jag har en debattartikel i den! =)

Ikväll ville storkillen att jag skulle krypa ner i hans säng och kramas lite innan han somnade. Sagt och gjort, den ömma modern fäller ihop sin inte alltför imponerande långa lekamen i pygmésängen och gosar. Lillebror ser förstås inte med god min på vad som sker på andra sidan av sovrummet och börjar gasta att det är orättvist och han vill minsann också kramas. Trött mamma mumlar att jag kommer snart till dig varpå lillkillen informerar om att då bäddar väl han under tiden med lite extra filtar. Och så börjar konkandet av trettio små filtar från garderoben över till lillkillens säng alltmedan han sjunger "hejsan hoppsan fallerallera, när julen kommer ska varenda unge vara glá." Mamma smälter och pressar förstås ner sin inte så imponerande långa lekamen i en om möjligt ännu mindre säng med trettio barnfiltar och somnar strax en stund till tonerna av sankta lucia... När modren vaknar till liv en halvtimme senare är lillebror fortfarande vaken och gnolar på Bjällerklang.

sommarlov liksom i fjol. Och tänk, varje år är det lika svårt att fatta att man gått i mål igen. Jobbade min sista dag i torsdags och gick hem med känslan av att jag glömt något. I fredgas lämnade jag ungarna på dagsi och cyklade sedan in till city (Aj lav att bo nära stan!!) för att hetsshoppa sommarkläder. Lyckan var gjord när jag upptäckte att sommarrean startat samma dag och alla kläder som jag var ute efter reades ut till halva priset. Fullastad med kassar och mer pengar på fickan än vad jag budgeterat för tog jag cykeln ner till Strandvägen för att fira med en glass och solgass på kajkanten. Fattade fortfarande inte att jag var ledig. På riktigt... Kom hem och drog på mig löparskorna för en tur runt årstaviken. Sprang i nästan en timme och hamnade helt otippat mitt i en hagelskur (aj!)innan jag trött och dyngsur staplade in i lägenheten. Fattade fortfarande inte att jag var ledig. På riktigt alltså... På kvällen grillade vi och jag käkade världens godaste hemkörda potatissallad tills magen stod i fyra hörn. Först när den obligatoriska sommarlovsskumpan hälldes i glasen fattade jag att nu, nu jäklar var jag ledig PÅ RIKTIGT! Bestämde mig för att fira omgående med att börja läsa sommarens första semesterroman (Caipirinha med döden denna gång) och somnade som en starndad vitval efter tre minuter. Nu är jag alltså ledig på riktigt. Åtta sköna veckor. Ska fira hela första veckan med att storstäda hela hushållet efter ett års negligering. Suck...